Syftet var att utvärdera en ny intervju, SRF-ED, Symptomspecific Reflective Functioning - Eating Disorders. Intervjun blev validerad i förhållande till ätstörningssymtom, anknytningsstil och affektmedvetenhet. Sammanlagt deltog 22 personer, 21 kvinnor och en man. De intervjuades med SRF-ED samt ACI-S/O (Affect Consciousness Interview ? Self/Others) och fyllde i självskattningsformulären ENR kortform (Erfarenheter i Nära Relationer) och EDE-Q version 6,0 (Eating Disorder Examination Questionnaire).

Syftet med uppsatsen var att undersöka och beskriva hur man arbeta med mentalisering/ reflektiv funktion i olika familjeterapeutiska metoder. Uppsatsen bygger på intervjuer med sex erfarna familjeterapeuter med olika inriktning som besvarar generella frågeställningar samt beskriver hur de skulle arbeta med ett kliniskt exempel.Resultatet visar att familjeterapeuterna, oavsett tidigare kännedom om begreppen tänker likartat kring mentalisering och reflektiv funktion i sitt kliniska arbete, och att alla utom en terapeut väljer snarlika förhållningssätt i arbetet med det kliniska exemplet. Slutsatsen är att mentalisering/reflektiv funktion är något som familjeterapeuterna ser som vägen till att skapa förändring och att familjeterapeutiska metoder kan användas för att arbeta med och förstärka mentalisering och reflektiv funktion.The purpose with this essay was to examine and describe how to work mentalizing and enhancing the reflective function with various family-therapeutic methods. The essay consists of interviews with six experienced family therapists with various orientations who answers general questions and describes how they would work with a clinical example.The essay concludes that the family therapists, regardless of previous knowledge of these concepts, think alike about mentalizing and reflective function in their clinical work. All except one also choose a similar approach in their work with the clinical example.

Med utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv, Schöns teori om lärande av en reflektiv praktik samt begreppet metakognition, undersöker denna studie hur elever på medieprogrammet reflekterar över sitt lärande i ett hantverksämne. Därtill analyseras vilket inflytande hantverkskunskapen och det lokala arbetssättet kan ha utövat på elevernas reflekterande förmåga. Undersökningen genomfördes genom djupintervjuer med fyra elever som läst Grafisk kommunikation. Intervjuerna har analyserats och tolkats i relation till Schöns beskrivning av hur man lär sig en reflektiv praktik, portfolioarbete och metakognitiv träning. I studien framkommer att eleverna reflekterar kring hantverkskunskapen i enlighet med flera av Schöns reflektionsnivåer: Eleverna visar reflektion i handling, förmåga att värdera och kritisera sina alster och de reflekterar över vilka värden som ligger till grund för värderingarna.

En möbel som har ett tydligt program, en tydlig funktion kan vara begränsande. I min metod har jag utgått ifrån en möbel och förbisett dess program för att vidga mitt sökfa?lt när jag har gjort om den. Jag har sett begreppen funktion, upplevd funktion och materiell funktion som värden som går att höja eller sänka. Möbelns nätverk av komponenter har tillåtits bli instabilt för en stund, för att sedan se till helheten och göra nätverket stabilt åter igen - programmet får komma tillbaka men med en ny gestaltning..

I uppsatsen föreslås, undersöks och problematiseras ett möjligt sätt att definiera begreppet "retorisk funktion"..

Bakgrund:Företagsförvärvochdessomkringliggandeaktiviteterärettfenomensombeskrivitsienmängdtidigarestudier.M&Aharalltmerkommitattutvecklastillettstrategisktverktygföricke-­?organisktillväxtochmångaföretagharvaltattbildainternafunktionerföratthanteradetta.InomABBfinnsjustensådanfunktion,vilkenbildadesår2000ochsomdärefterkontinuerligtexpanderat.Dennafunktiongenomföraktivtenmängdförvärvårligenochinvesterademellanår2008och2010tvåmiljarderdollarpåförvärvochsammanslagningarvilketleddetill24nyabolaginomkoncernen.Syfte:SyftetmedstudienärattbidramedennärgåendeochexplorativobservationavenfunktioninomABBsomuteslutandesysslarmedattorganiseraochgenomföraM&A.HurorganiserarochgenomförM&A-­?funktionensinaföretagsförvärvochvarförharABBvaltatthaeninternM&A-­?funktionnärforskningenpekarpåattmerpartenavallaförvärvärvärdeförstörandeärdefrågeställningarsomstudienutgårfrån.Avgränsningar:UppsatsenstuderarnärgåendeM&A-­?funktioneninomABB,mengöringajämförelsermedandraföretagvarförhelleringagenerellaslutsatseromhurenM&A-­?funktionorganiseraskandras.Någraslutsatseromhurmycketvärdeförvärvenskaparföraktieägarnakanhellerintedrasdåensådanansatshadekrävtendjupareanalysavettellerfleraförvärvadeföretagochaktiekursenspåverkanavandraomständigheter.Metod:UppsatsenärenkvalitativfallstudiepåABB:sinternaM&A-­?funktion.Uppsatsenhartagitformenavenbådedeskriptivochexplorativansats.DenempiriskastudienbaseraspåfempersonligaintervjuermedpersoneranställdainomABB:sM&A-­?funktioniZürich.Empirinharsedananalyseratsutifråndetframtagnateoretiskaramverketiuppsatsen.Slutsats:ArbetetmedattgenomföraettföretagsförvärvärinomABBorganiseratviaenindelningitreolikafaser;strategi-­?,transaktions-­?ochintegreringsfas.Idetvåinledandefasernafinnsinstitutionaliseradeprocesserochrutinersomförenklarmöjlighetenattbibehålladendynamiskaförmågasombeskrivsilitteraturenochsomenligtförfattarnaansesavgörandeförattkunnavarieramellanrutinmässigtbeteendeochadhoc-­?beteende.Dennaförmågasaknasdockiintegreringsfasensominulägetärstarktutprägladavettadhoc-­?beteende.FörattlyckasmedstrateginattnåtillväxtviaförvärvsåkrävsdetattettföretaghareninternochbeståendeM&A-­?funktionsompåregelbundenbasisgenomförförvärv.DettaförattinomfunktionenlyckasbyggauppdenerfarenhetochtaframderamverksomärnyckelfaktorerförM&A-­?projektensframgång.Förslagpåvidareforskning:FörfattarnatyckerattdetvoreintressantattstuderahurABB:saktieägarvärdeharpåverkatsavalladeförvärvsomgenomförtssedanfunktionensbildandeår2000.IntressantvoreävenattstuderavilkaskillnadersomfinnsmellanABB:sochandraföretagstillvägagångssättunderenförvärvsprocess..

Syftet med detta arbete är att redogöra för hur pedagoger ser på barnbokens funktion i förskolans verksamhet. Med detta avser vi undersöka vilka funktioner pedagoger anser att barnboken har samt hur de resonerar kring dessa funktioner. Den problemformulering vi utgår ifrån är: Hur talar pedagoger om barnbokens funktion i förskolans verksamhet? I arbetet använder vi oss av kvalitativa intervjuer och i undersökningen deltar sex pedagoger från olika förskolor. I vår analys söker vi efter mönster, likheter och skillnader i hur pedagoger talar om barnbokens funktion i förskolans verksamhet.

Arbetet behandlar idrotts- och evenemangsarenors lämpliga lokalisering i staden i förhållande till dess funktioner och effekter..

Syftet med denna studie är att undersöka vad skolans personal uppfattar vara skolans sociala funktion. Vi har i vår studie kommit fram till att styrdokument, litteratur och forskning visar att skolans sociala funktion är en både omfattande och viktig del i skolans vardagspraktik. Den berör aspekter som fostran, lärande och mänskliga relationer samt samverkan mellan hem, skola och elevhälsa. Detta stämmer till stor del överens med vad våra respondenters uppfattning och upplevelser gällande skolans sociala arbete. Men samtidigt uttrycker flera av respondenterna en osäkerhet om vad den sociala funktionen innebär i praktiken, vad som står i aktuella styrdokument, vad en social funktion kan eller ska innehålla och hur mycket tid det sociala arbetet får ta irelation till de kunskapsmål som ska uppnås..

Uppsatsen syfte är att undersöka vilka normer om funktion och funktionsnedsättning som reglerar när, var och hur personer med icke-synliga funktionsnedsättningar upplever att de kan passera som icke-funktionsnedsatta. Författaren analyserar förståelser av passering hos personer med icke-synliga funktionsnedsättningar utifrån en intersektionell förståelse av funktion, kön och genus. Med hjälp av transteoretiska tankar kring passering som praktik finner författaren flera likheter mellan hur tillfällen till passering skapas och förstås hos personer med funktionsnedsättningar och transpersoner både i en social och medicinsk kontext..

Läxor är en av skolans mest etablerade traditioner. Syftet med denna studie handlar om läxorna och deras funktion.  Varför finns läxor? Vilken funktion fyller arbetet med hemuppgifter i dagens skola? I denna studie försöker vi få svar på några av våra frågor angående läxorna och deras funktion. Intervjuerna visar lärarnas medvetenhet angående vad som står i läroplanen.

Syftet med studien är att se vad barn har för uppfattningar om människokroppen och hur ser vi ut på insidan samt vad barnen vet om hur magen och hjärtat fungerar. Kvalitativa intervjuer användes för att ta reda på barns uppfattningar om kroppen och tolkningar av organens funktion. I studien framgick det att, hur mycket barnen lär sig beror på intresset hos det enskilda barnet om specifika organ eller helorgansystem t.ex. magens placering och funktion hade flera barn klart för sig än hjärtats funktion. Bygger man undervisningen eller en aktivitet utifrån barnens intresse vill också barnen lära sig..

Denna uppsats behandlar gemensam litteraturläsning och litteratursamtal. Syftet var att utreda litteraturläsningen och litteratursamtalets funktion och möjliga svårigheter i undervisningen. Sammantaget pekar resultatet i studien på att lärarna uppfattar den känslomässiga och personliga utvecklingen, som den primära funktionen i arbetet med gemensam litteraturläsning och litteratursamtal. Vidare ansåg lärarna att skillnaden i elevernas läskapacitet och svårigheterna att skapa ett givande litteratursamtal är de största svårigheterna vid användandet av gemensam litteraturläsning och litteratursamtal..

Syftet med studien är att se vad barn har för uppfattningar om människokroppen och hur ser vi ut på insidan samt vad barnen vet om hur magen och hjärtat fungerar. Kvalitativa intervjuer användes för att ta reda på barns uppfattningar om kroppen och tolkningar av organens funktion. I studien framgick det att, hur mycket barnen lär sig beror på intresset hos det enskilda barnet om specifika organ eller helorgansystem t.ex. magens placering och funktion hade flera barn klart för sig än hjärtats funktion. Bygger man undervisningen eller en aktivitet utifrån barnens intresse vill också barnen lära sig..

Den här uppsatsens syfte är att undersöka tystnadens kommunikativa funktion i två svenska teaterpjäser, Leka med elden av August Strindberg och En talande tystnad av Erland Josephson. I min metod använder jag mig av en anti-essentialistisk hållning och intresserar mig i första hand för tystnadens funktion.Tystnaden analyseras utifrån tre ingångar: dess relevans, konceptualisering och distanserande/förenande funktion. Analysen visar skillnader pjäserna emellan vad gäller tystnadsindikationer i teatertexten. En talande tystnad regisserar oftare explicit pauserna medan tystnaden i Leka med elden endast är antydd i texten och får sin relevans i Holms regi. Metaforer som avslöjar tystnadens konceptualisering förekommer i En talande tystnad men inte alls i Leka med elden.